Källhänvisning och källförteckning

Källhänvisning

Källhänvisningar använder man för att visa varifrån man har hämtat sina uppgifter. Det ska tydligt framgå när det du skriver inte är dina egna tankar och läsaren av din text ska enkelt kunna leta upp texten du hänvisat till om han eller hon själv vill läsa den.

I hänvisningarna behöver du inte lämna fullständiga uppgifter om källan, det räcker med författare, årtal och sida. I källförteckningen däremot lämnar du fullständiga uppgifter om källan.

Två av de vanligaste metoderna för källhänvisning är Harvard och Oxford.

Det är viktigt att vara konsekvent när du använder metoderna, blanda dem inte, utan använd en av dem genomgående i hela uppsatsen/arbetet.

Kom ihåg att varje källa man hänvisar till i texten ska finnas med i källförteckningen och alla källor i källförteckningen ska finnas med i texten.

Harvard

I Harvard-systemet sätter man hänvisningen inom parentes direkt i texten (författare, årtal, sida). Exempel: (Ask 2006, s. 20).

Oxford

I Oxford-systemet sätter man ut en fotnot efter den mening eller det stycket man hänvisar. Det blir en upphöjd siffra i texten, samma siffra finner du sedan längst ner på sidan och där skriver du din hänvisning som då ser ut så här: ¹Ask 2006, s.20

Källförteckning

Alla arbeten och uppstaser kräver en källförteckning, här presenteras alla de källor du använt i ditt arbete. Källförteckningen ställs upp i alfabetisk ordning och ser olika ut beroende på om du har använt en bok, en Internetsida, en tidningsartikel, en muntlig källa, ett uppslagsverk, en broschyr och så vidare. Källorna ser också olika ut beroende på hur många författare en källa har.

Manual för källhänvisning och källförteckning av Harvard-systemet: Manual från Krokslättsgymnasiet i Mölndal, redigerad av Zalmai Herman 2014.

Guider för Harvard och Oxford: Från Umeå universitetsbibliotek