Ord och tankar H, B, T och Q


Regnbågsflagga
Regnbågsflagga
Regnbågsflagga

Ytterst handlar HBTQ om kön. Man kan se kön på olika sätt, som att det består av flera olika delar eller perspektiv:


  • biologiskt kön handlar om hur kroppen ser ut, om könsorgan, hormoner och kromosomer;
  • det juridiska könet är det som samhället registrerat när vi föddes (oftast) utifrån det biologiska könet, det som vi ser i den tredje av de fyra sista siffrorna i personnumret;
  • socialt eller kulturellt kön, genus, könet som social konstruktion; man pratar om könsuttryck, exempelvis kläder och andra attribut eller beteenden som i ett visst samhälle, en viss kultur, är typiska för respektive kön;
  • könsidentiteten handlar om hur varje individ själv uppfattar sitt eget kön, om man ser sig som man eller kvinna, både och eller varken eller; könsidentiteten stämmer inte nödvändigtvis med det biologiska könet.


Kön har också att göra med vilka personer man attraheras sexuellt av och kanske blir kär i, och kanske vill leva sitt liv med. Sexuell läggning kan se olika ut:


  • homosexualitet är förmågan att attraheras sexuellt av och bli kär i någon av samma kön;
  • bisexualitet är förmågan att attraheras sexuellt av och bli kär i någon oavsett kön;
  • heterosexualitet är förmågan att attraheras sexuellt av och bli kär i någon av motsatt kön.


Våra liv tillsammans med andra i samhället styrs av normer, mer eller mindre underförstådda regler, exempelvis för hur vi klär oss och hur vi beter oss. Idag pratas ofta om normkritik vilket handlar om att analysera och ifrågasätta normer, just för att de kanske styr oss på ett sätt som vi egentligen inte vill att de ska göra. Man vill åtminstone bli mer medveten om hur det görs.


En sådan norm, som man i HBTQ-sammanhang gärna ifrågasätter, är heteronormen. Den tar sin utgångspunkt i biologin och förutsätter att det bara finns två kön, att alla har det kön de ser ut att ha (biologiskt) och att alla människor attraheras av det motsatta könet.

HBTQ-personer bryter alla på något sätt mot heteronormen.


Homosexuella bryter med normen för att de föredrar personer av samma kön och bisexuella gör det för att de attraheras av båda könen.


Queer är ett vitt begrepp som omfattar olika sätt att förhålla sig till de olika sidorna av kön. Inte minst vill queerpersoner själva välja könsrelaterade beteenden och uttryck, oberoende av någon norm. Man kan eller vill inte begränsa sig till de traditionella uppfattningarna för hur kön och sex ska vara. Man vill slippa definiera sig. Ganska nya begrepp, som handlar om att inte identifiera sig med något speciellt kön, är icke-binär eller gender fluid.


Transpersoner har en könsidentitet eller ett könsuttryck, hela tiden eller bara ibland, som skiljer sig från normen för det kön man fötts in i och registrerats som, alltså det biologiska och juridiska könet. Man överskrider (därav ”trans-”) normerna för kön. Här handlar det inte om sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homosexuella som bisexuella och heterosexuella. Transpersoner kan vara exempelvis transvestiter eller transsexuella.


Transvestiter är personer som tidvis använder det motsatta könets kläder och andra attribut, alltså könsuttryck, utan att för den skulle ha motsvarande könsidentitet.


En transsexuell person upplever att hans eller hennes juridiska och biologiska kön inte stämmer med den egna könsidentiteten. Att känna att man är ”född i fel kropp” är en beskrivning som stämmer bra. Könsidentiteten kommer också i konflikt med det sociala könet, eftersom man förväntas ha könsuttryck som stämmer med det biologiska könet. De här känslorna kan komma mycket tidigt i livet.


Viktigt att förstå är att en transkvinna är en hon, inte en han och absolut inte ”egentligen” en han som vill vara kvinna. Och motsvarande för transmän. Att bli kallad för fel pronomen blir transpersoner, lika lite som någon annan, absolut inte glada av.


Eftersom transsexuella identifierar sig som endera könet finns risken att andra personer går i den heteronormativa fällan och tar för givet att transpersoner är heterosexuella, alltså att en transkvinna självklart ska vara attraherad av män, och tvärt om för transmän. Lika fel är det förstås att tänka att en transsexuell kvinna ”egentligen” är homosexuell (man) om hon väljer en man som partner.


Transsexualitet är det kanske svåraste av de här begreppen, både tankemässigt och språkligt. Det är också, än så länge, en medicinsk diagnos. Transsexuella behöver hjälp av vården för att så långt det går få de olika sidorna av kön att stämma överens. Idag kan man säga ”könsbekräftande” om den medicinska behandlingen. Det är ett mer positivt sätt att bekräfta(!) att det är könsidentiteten som är det avgörande.


Heteronormens tråkiga baksida är att de som inte följer normen betraktas som avvikande. Det kommer i värsta fall till uttryck i hatbrott, i mobbning, trakasserier, verbala eller fysiska hot mot hbtq-personer, där orsaken är homofobi, bifobi eller transfobi, alltså, som så ofta, att man är rädd och osäker inför det som är annorlunda än man själv är.



Källor:

HBT-policy. Landstinget Södermanland, 2013.

HBT-policy för Stockholms läns landsting 2012-2016.
Att främja hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter : förutsättningar och exempel. Socialstyrelsen, 2015.

 

Regnbågsflagga
Regnbågsflagga
Regnbågsflagga
Tipsa en kompis

Kontakt för den här sidan:

Senast uppdaterad: 01 december 2016

Kontakt och öppettider

Telefon: 0589-870 00
E-post: arboga.kommun@arboga.se

Arboga kommun
Box 45
732 21 Arboga
Besöksadress: Smedjegatan 5

Organisationsnummer 212000-2122

Öppettider och telefonnummer