Miljöfarlig verksamhet

På denna webbplats använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Läs mer om cookies

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Lyssna

Vill du lyssna på innehållet på webben? Tryck på knappen ”Börja lyssna” nedan och använd kontrollen för att pausa, stoppa eller ändra volym.

Börja lyssna

Du är här:

Miljöskyddstillsynen ska skydda människor och miljö mot olika risker från till exempel miljöfarlig verksamhet, kemikalieanvändning eller gamla föroreningar i marken. Västra Mälardalens Myndighetsförbund utövar bland annat tillsyn över verkstäder, industrier och lantbruk.

Vad är en miljöfarlig verksamhet?

Begreppet miljöfarliga verksamheter definieras i 9 kap 1 § miljöbalken (1998:808). Sammanfattningsvis är det verksamheter som ger upphov till utsläpp eller som kan orsaka olägenheter för människor eller miljö, till exempel genom kemikalieanvändning eller uppkomst av farligt avfall.

Miljöfarliga verksamheter delas in i fyra grupper enligt miljöprövningsförordningen (2013:251):

A = Tillstånd söks hos miljödomstolen.
B = Tillstånd söks hos miljöprövningsdelegationen (via länsstyrelsen).
C = Anmälan ska lämnas in till tillsynsmyndigheten som i Arboga kommun är Västra Mälardalens Myndighetsförbund. Anmälan ska lämnas in senast sex veckor innan verksamheten planerar att starta.
U = Övriga miljöfarliga verksamheter som inte kräver tillstånd eller anmälan men som ändå omfattas av Västra Mälardalens Myndighetsförbunds tillsyn.

Tillståndspliktiga verksamheter får inte starta innan det finns ett tillstånd. Tillståndet ska sökas i mycket god tid innan verksamheten planerar att starta eftersom handläggningstiden är lång.

Anmälningspliktiga verksamheter får starta tidigast sex veckor efter att anmälan har gjorts, om inte tillsynsmyndigheten meddelar något annat.

För vissa tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter med betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bifogas ansökan eller anmälan. Se miljöbalkens kapitel 6.

Egenkontroll för miljöskydd

Alla som bedriver en verksamhet måste ha egenkontroll. Den är ett verktyg för att skapa rutiner och se till att din verksamhet lever upp till miljöbalkens krav på hänsyn till hälsa och miljö. Väl fungerande rutiner i verksamheten ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks tidigt.

Du omfattas av krav på egenkontroll

Miljöbalken lägger ett ansvar på dig som driver en verksamhet. Du ska planera och kontrollera din verksamhet för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. I ansvaret ingår en skyldighet att skaffa den kunskap som behövs med hänsyn till vilken sorts verksamhet du bedriver.

Är din verksamhet tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken gäller mer preciserade krav på egenkontroll, bland annat dokumentation, enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll. Om tillsynsmyndigheten har beslutat om ett kontrollprogram för din verksamhet gäller det parallellt med bestämmelserna om egenkontroll.

Anpassa din egenkontroll

Egenkontrollen ska anpassas till din verksamhet. En komplex verksamhet med stor risk för påverkan på människors hälsa eller miljön behöver därför ha en mer omfattande egenkontroll än en verksamhet som innebär en liten risk.

Tillståndpliktiga verksamheter som inte uppfyller egenkontrollförordningen kan bli skyldiga att betala en miljösanktionsavgift. För alla verksamheter gäller att tillsynsmyndigheten kan förelägga om att vidta åtgärder om egenkontrollen är otillräcklig.

Har ditt företag ett miljöledningssystem? Det kan vara ett bra verktyg för din egenkontroll, men tänk på att det kan behöva kompletteras för att uppfylla kraven.

Tänk på att det kan finnas speciella krav på egenkontrollen för din verksamhet enligt annan lagstiftning, till exempel livsmedelslagstiftningen.

Har ditt företag en bra egenkontroll?

Här finns ett antal frågor som hjälp för att se om din egenkontroll är heltäckande

Vilka lagar och förordningar gäller för vår verksamhet?
Vem ansvarar för att egenkontroll och rutiner hålls uppdaterade? Vem har ansvaret för att åtgärder utförs?
Kan vi visa för tillsynsmyndigheten, allmänheten och våra kunder att vi har en bra egenkontroll? Hur har vi dokumenterat vår egenkontroll?
Har vi tillräcklig kunskap om vår miljöpåverkan? Riskerar vår verksamhet att påverka människor och miljö till exempel genom buller, transporter eller utsläpp? Gör vi regelbundna riskbedömningar?
Har vi rutiner för regelbunden kontroll av utsläpp till luft, mark och vatten?
Hur mycket energi använder vi? Vad används den till? Hur produceras energin? Kan vi minska energianvändningen?
Vilka rutiner har vi för eventuella driftstörningar eller olyckshändelser? Vilka ska vi kontakta och hur? När ska vi kontakta miljö- och hälsoskyddsenheten? Vilka åtgärder behöver vi vidta? Hur följer vi upp tillbud för att förebygga nya störningar?
Har vi tillräckliga drift- och skötselinstruktioner för vår utrustning och eventuella reningsanläggningar, exempelvis oljeavskiljare eller reningsfilter? Kontrollerar vi att utrustningen hålls i gott skick?
Hur förvarar och hanterar vi kemikalier? Kan rutinerna för kemikaliehantering förbättras? Behövs bättre märkning, finns säkerhetsdatablad tillgängliga, har vi en kemikalieförteckning?
Kan vi byta ut kemikalier, råvaror, processer och energikällor mot sådana som är mindre miljö- och hälsofarliga? Kan vi minska användningen?
Har vi möjlighet att påverka hur transporter sker till och från verksamheten? Kan transporterna minskas eller bli mer miljöanpassade?
Kan vi minska mängden avfall? Kan avfallet sorteras bättre, återanvändas eller återvinnas?
Finns det farligt avfall i verksamheten? Kan vi förbättra hantering? Förvaras det säkert? Behövs bättre märkning? Upprättas transportdokument?
Hur gör vi om det kommer in synpunkter eller klagomål på vår verksamhet?