Meny
Hem - Uppleva & göra - Biblioteket - Lokalhistoria - Arbogaportalen - Temasidor - Stora torget

Stora torget

I. Stora torget – för 100 år sedan

I början av 1900-talet såg Stora torget i stort sett ut som det gjorde ungefär 150 år tidigare. Torget utvidgades och de flesta av byggnaderna runt omkring fick sitt utseende decennierna runt 1700-talets mitt. Rospigg och Pipping byggde sina hus vid norra och östra sidorna; Hårleman restaurerade Rådhuset och Stadsgården byggdes om.

Så vid början av 1900-talet fick Stora torget sin karaktär främst av fyra större byggnader, Rådhuset oräknat. De här fyra byggnaderna hade, precis som gatorna tidigare, namn efter dem som bodde där. Tre av husen finns kvar idag (2010), men med ändrat innehåll, med en annan betydelse för Arboga och dess invånare, kan man tänka sig.

 

I söder låg rådman Johanssons gård, som långt tillbaka kallats Stadsgården. Anders Johansson, Arbogas mest kända bagare, ägde den från 1865 till 1923, då den åter blev Stadsgård, efter 300 år i privat ägo.

[Foto av Stadsgården

Grosshandlaren Ludvig Wilhelm Lundborg med hustru Hilda bodde 1874-1926 på torgets västra sida, i Lundborgska huset, som om det legat på landet varit en herrgård, men i Arboga är ett uttryck för dess förmögnaste borgerskap. Det var Lundborgs som byggde så på 1870-talet.

Foto av Lundborgska huset

På norra sidan låg Stenbergska gården, så kallad efter handlanden C. G. Stenberg. I nära hundra år (1826-1918) ägde familjen gården, på slutet änkefru Marie L. Stenberg.

Foto av Stenbergska gården

På torgets östra sida låg änkefru Carlssons gård, även kallad Järnhandlargården. Det var det enda trähuset och det enda med port in till en innergård, typisk för gamla städer. Den hade varit i järnhandlare C. A. Carlssons ägo 1863-1883. Förmodligen var det firman, C. A. Carlsson & Co, Jernkram- och redskapshandel, som därefter ägde gården fram till 1930.

Foto av Järnhandlargården

[Bild nr 14, 807, 2305, 1296 (innergården)]

Stora torget var en av stadens allmänna försäljningsplatser, där varor för Arbogabornas vardag fick säljas även utom marknadsdagar, men noga reglerat i stadens ordningsstadga: spannmål, kött och ”andra viktualier” (livsmedel) samt trädgårdsprodukter. Andra varor såldes på övriga torg och saluplatser.

 Foto från marknadsdag på Stora torget

Sedan 1880-talet fanns det också en del butiker vid torget. Bland annat i Stenbergska huset C. Forsells klädeshandel och Vilh. Ekholms diversehandel. Och i Järnhandlargården, förutom järnhandeln, i delen mot rådhuset, låg från 1905 P. J. Hellbergs skomakeri och skoaffär. Vidare fanns konditori i Stadsgården och uppe i hörnet av torget låg Aug. Holmbergs affär för specerier och delikatesser.

Trots dessa butiker var, omkring 1910-20, de fyra dominerande byggnaderna i första hand hem för betydelsefulla män eller deras efterlevande änkor. Torget dominerades av bostäder, men deras innehavare var samtidigt viktiga personer i handelsstaden Arboga.

Källor:

Bilder: alla från Arboga museums fotoarkiv

Bergquist, Gunnar, Arboga stads rådhus, AMÅ 1960:5-25.

Brattström J. E., ”En gammal köpmansgård och dess ägare”, VFFÅ 20 (1932): 62-65.

Brattström, Gårdar och gårdsägare, AMÅ 1972-73.

Brattström, Gårdar och gårdsägare, AMÅ 1975.

Brüde, Torsten, C. A. Carlsson & Co, Arboga, AMÅ 1980:13-44.

Eklöw, Holger, En almanacks-rapsodi, AMÅ 1979:33-53.

Johansson, Birgit, ”Dr Carl Wettergren - hans blod var fyr och flamma”, AMÅ 2004:94-101.

Johansson, Birgit, ”Ludvig Lundborg: mannen som gav namn åt Arbogas enda esplanad”, AMÅ 2003:41-46.

Johansson, Birgit, ”Personerna bakom gatunamnen” [Anders Johansson], AMÅ 2000:99-103.

Kungörelse. Arboga, [Magistraten], 1894.

Lindhagen, Susanne & Thagaard, Peter, Arboga innerstad:en studie av bebyggelsen. Stockholm, 1976. (ej fulltext)

Nathhorst, Mary, Några Arbogahem : doktor Carl Wettergren i Kungsgården, grosshandlare Ludvig Lundborg, den Crugska gården, regementsveterinären Z. Åbergh, Stockholm 1918:200-220.

Sundborg, Helga, ”Arboga”, i Sveriges städer, Stockholm, 1919:70-88.

Sveriges privata företagare [4] : Västmanland och Närke. / under redaktion av Gösta Nyblom. - Uppsala : Svensk hembygd, 1940. - S. 45-75

Snabbfakta om

Arboga

Arboga ligger mitt i Västra Mälardalen. Nära Örebro, Västerås och Eskilstuna. Här möts Svealandsbanan och Mälarbanan, E18 och E20 och här möts människor. Det mest kända mötet ägde rum 1435. Det har ibland kallats för Sveriges första riksdag.

Många människor hämtar sin inspiration i Arboga. Här finns plats och tid att tänka nya tankar. Tid att vara tillsammans.

Flytta hit

Här finns småstadens charm i storstadens närhet. Natur, skolor och fritidsaktiviteter ligger aldrig mer än en promenad eller cykeltur bort.

Vill du ha mer storstadsliv är det bara en halvtimmes resväg med bil eller tåg, oavsett om du vill till Västerås, Eskilstuna eller Örebro.

Villa, lägenhet, å-gård mitt i stan, lantligt boende eller närhet till Hjälmaren? Välj ett boende som passar just dig.

Mer information till dig som vill flytta till Arboga.

Historia

De gamla kullerstensgataorna i stadskärnan och ån som stilla flyter genom staden minner om Arbogas rika historia. Ån har haft stor betydelse för staden som fått sitt namn, Arbughi, av att ån gör en liten båge just här.

Här har människor stannat och byggt sig ett hem sedan urminnes tider. Kanske bodde människor här redan på stenåldern. På 1000-talet började en by växa fram och från slutet av 1200-talet fanns ett franciskanerkloster. Klosterkyrkan blev senare Heliga Trefaldighetskyrkan.

Läs mer om Arbogas historia.

Besökare

Besök gärna våra museer, antikvariat, gallerier eller mysiga caféer. Passa på att göra en utflykt till Hjälmare kanal med sina nio slussar eller till Jädersbruks unika miljö.

Vill du göra något kul tillsammans med barnen? Varför inte besöka Ekbacksbadet, slalombacken eller bowlinghallen? Kontaka Turistbyrån så får du veta mer!

Länk till sevärdheter och fritidsaktiviteter.