Meny
Hem - Bygga, bo & miljö - Kommunens planarbete - Detaljplan

Detaljplan

Med utgångspunkt i översiktsplanen (ÖP) gör kommunen detaljplaner (DP) som styr användningen och utformningen av enskilda områden eller i vissa fall enskilda fastigheter. En detaljplan medför rättigheter och skydligheter både för berörda fastighetsägare och kommunen. Planen reglerar vad mark- och vattenområden får användas till såsom gator, industrier, skolor, bostäder eller handel. Den styr även hur byggnader ska utformas och var de ska placeras; hur höga husen får vara, hur nära gatan de får ligga, om man får bygga garage och i enstaka fall till och med vilken färg byggnaderna ska ha.

Det är alltid bra att ta reda på vad detaljplanen och andra planer i omgivningen tillåter innan du köper en fastighet eller bestämmer dig för att bygga ut. Kontakta Tekniska förvaltningen eller titta på kommunens digitala planarkiv via länken till höger för upplysningar om gällande planer och vilka områden som berörs.

En ny detaljplan är resultatet av en avvägning mellan allmäna och enskilda intressen och upprättas på uppdrag av de förtroendevalda i tekniska förvaltningen eller kommunsyrelsen. En detaljplan ska tas fram för ny sammanhållen bebyggelse, ändring eller bevarande av mark- och vattenområden eller för bebyggelse som har en betydande inverkan på sin omgivning.

En detaljplan ger de juridiska förutsättningar som beaktas vid bygglov, marklov, rivningslov, marköverlåtelse, fastighetsreglering, utformning av allmänna platser och andra åtgärder. Den har en genomförandetid, som kan variera mellan 5 och 15 år, under vilken planens bestämmelser är garanterade. Efter genomförandetidens slut bortfaller garantin, men planen fortsätter att gälla till dess den ändras eller upphävs.

En detaljplan kallades före den 1 juli 1987 för avstyckningsplan, byggnadsplan eller stadsplan.

Plandokument

Under arbetet med en ny detaljplan produceras ofta ett stort antal dokument. Flera av dem är fastställda i Plan- och bygglagen (PBL). Följande dokument hör till den färdiga detaljpalnen

Planbeskrivning

Planbeskrivningen redovisar förutsättningar och syften bakom detaljplanen och är till för att underlätta förståelsen av den färdiga planen. Bakgrunden till olika avvägningar som gjorts i arbetet med planen kan också redovisas.

Plankarta

På plankartan anges exakt vad som gäller inom hela det område detaljplanen omfattar. För all mark anges "användning" och "egenskaper". Alla planbestämmelser redovisas tillsammans med plankartan, oftast även på samma plansch. Det är detaljplanekartan som är den juridiskt bindande handlingen.

Genomförandebeskrivning

Genomförandebeskrivningen ska, som namnet säger, redovisa de praktiska åtgäder som måste genomföras för att planen ska kunna förverkligas. Den tar upp ekonomiska, tekniska, organisatoriska och fastighetsrättsliga frågor.

Miljökonsekvensbeskrivning

I förekommande fall ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. I MKB:n ska det framgå om en föreslagen åtgärd innebär betydande påverkan på människors hälsa och säkerhet, på miljön eller på allmänna intressen. Konsekvenserna av förslaget ska jämföras med ett så kallat noll-alternativ, det vill säga att förändringen inte blir av.

Illustrationsplan

Med hjälp av en illustrationsplan kan kommunen på ett enkelt sätt åskådliggöra planförslaget för allmänheten. Med hjälp av en karta kan man visa till exempel hur tillkommande bebyggelse kan komma att placeras. Illustrationsplanen är inte juridiskt bindande.

Samrådsredogörelse

I samrådsredogörelsen som upprättas efter samrådsskedet, sammanställs alla synpunkter som framförts under samrådstiden. Varje synpunkt kommenteras och bemöts av kommunen. Samrådsredogörelsen ska finnas tillgänglig när detaljplanen ställs ut, men har ingen formell betydelse när planen antagits.

Utlåtande

En sammanställning görs också över de synpunkter som lämnats in i samband med granskningen. Detta utlåtande bifogas planhandlingarna när detaljplanen ska antas. Efter antagandet saknar det, liksom samrådsredogörelsen, betydelse för hur planen ska genomföras.

Kontakt

Tekniska förvaltningen
0589-87111
Besöksadress: Smedjegatan 5
Postadress: Arboga kommun
Box 45
732 21 Arboga

Snabbfakta om

Arboga

Arboga ligger mitt i Västra Mälardalen. Nära Örebro, Västerås och Eskilstuna. Här möts Svealandsbanan och Mälarbanan, E18 och E20 och här möts människor. Det mest kända mötet ägde rum 1435. Det har ibland kallats för Sveriges första riksdag.

Många människor hämtar sin inspiration i Arboga. Här finns plats och tid att tänka nya tankar. Tid att vara tillsammans.

Flytta hit

Här finns småstadens charm i storstadens närhet. Natur, skolor och fritidsaktiviteter ligger aldrig mer än en promenad eller cykeltur bort.

Vill du ha mer storstadsliv är det bara en halvtimmes resväg med bil eller tåg, oavsett om du vill till Västerås, Eskilstuna eller Örebro.

Villa, lägenhet, å-gård mitt i stan, lantligt boende eller närhet till Hjälmaren? Välj ett boende som passar just dig.

Mer information till dig som vill flytta till Arboga.

Historia

De gamla kullerstensgataorna i stadskärnan och ån som stilla flyter genom staden minner om Arbogas rika historia. Ån har haft stor betydelse för staden som fått sitt namn, Arbughi, av att ån gör en liten båge just här.

Här har människor stannat och byggt sig ett hem sedan urminnes tider. Kanske bodde människor här redan på stenåldern. På 1000-talet började en by växa fram och från slutet av 1200-talet fanns ett franciskanerkloster. Klosterkyrkan blev senare Heliga Trefaldighetskyrkan.

Läs mer om Arbogas historia.

Besökare

Besök gärna våra museer, antikvariat, gallerier eller mysiga caféer. Passa på att göra en utflykt till Hjälmare kanal med sina nio slussar eller till Jädersbruks unika miljö.

Vill du göra något kul tillsammans med barnen? Varför inte besöka Ekbacksbadet, slalombacken eller bowlinghallen? Kontaka Turistbyrån så får du veta mer!

Länk till sevärdheter och fritidsaktiviteter.